John Stainer

Ikväll har jag varit på mitt första körrep för i år. Det var ett härligt slut på

dagen som annars tillbringats framför min ordbehandlare. Vi repar inför fastlagssöndagen och inför påsk. Till det senare tillfället ska vi sjunga John Stainers ”Crucifixtion”. Det lär bli mäktigt!

Hem, ljuva hem!

DSC_1021Söndag förmiddag i Strängnäs. Om ett par timmar ska jag och Sally gå på Folkes 82-års-dags-brunch. I eftermiddag ska sedan Elise välkomnas som komminister i Mariefreds församling. Stor dag!

Det är skönt att vara hemma. New York var såklart häftigt. Vi har ätit fantastisk mat (för mig var höjdpunkten den enstjärniga Michelinkrogen Saul på Brooklyn Museum), sett fantastiska saker (Jean Paul Gaultier-utställningen på samma museum tog nog priset), varit i välkomnande och politiskt radikala kyrkor (inte minst Greenpoint Reformed Church i samband med Martin Luther King-dagen) och träffat en hel del fantastiska människor. Sedan ångrar vi lite – som  bilden antyder – att vi inte fick uppleva stan i maj eller juni. -17 grader upplever jag mycket hellre i Västerbotten än på Manhattan.

På slutet blev det ganska hektiskt. Jag hade tur som fick umgås med några av de absolut ledande forskarna i mitt fält. Något som gladde mig är hur prestigelösa, tålmodiga och stöttande just de visade sig vara. De förstod direkt vad jag höll på med och varför det är värdefull forskning. Sista dagarna sprang jag annars mest mellan olika bibliotek och fotade böcker som jag inte har tillgång till i Sverige. Det låter kanske supernördigt, men det är det enda som jag tycker att vi behöver skämmas över i svenska universitetsstäder. Våra bibliotek är med internationella mått ganska påvra.

Fyra bilder från NYC

Det är tisdagkväll i Brooklyn. Jag har varit mindre flitig här den senaste veckan. Den främsta anledningen är väl att skrivandet flyter på. Av de timmar jag spenderar framför datorn blir det mindre tid till bloggande och planlöst surfande och mer till att kolla upp referenser. Men vi är också ganska uppslukade av livet här. Vi försöker bege oss ut och hitta på saker varje dag – även om vi just nu plågas av ytterliggare ett snöoväder. Nåväl, jag låter min uppdatering bestå av fyra bilder.

image

I förra veckan såg jag min första NHL-match. Klassiskt möte mellan Rangers och Detroit Red Wings i ett fullsatt Madison Sq. Garden. Kvällen till ära storspelade Henrik Lundqvist. Han höll nollan och blev matchens lirare. Att höra 20 000 åskådare skandera Hen-Rik, Hen-Rik är minst sagt mäktigt.

image

I går var vi på MoMA. Ett otroligt museum. Elise — som man skymtar genom glaskuben — kände sig hemma bland all modern konst. Här en installation av Isa Grentzen.

image

Jag blev mest tagen av det här mästerverket av Klimt.

image

Här är jag och Sally infogade i en av Isa Grentzens installationer.

Om bara tio dagar åker vi hem….

The Survivor Tree

Det är söndag förmiddag i Brooklyn. Om en timme ska vi besöka en till kyrka här i Williamsburg. Annars är vi alla lite snuviga och hostiga. Det kostar på att vara i storstan.

DSC_0661Arbetsveckan avslutades med ett par dagar på Columbia. Där är det just nu ganska lugnt. Terminen börjar först den 21 januari, så det är nästan inga studenter och lärare på plats. Jag spenderar rätt mycket tid i biblioteken. Men sedan träffar jag också en del forskare som håller på med liknande ämnen som mig själv. Än så länge är jag mer än nöjd med vad jag får ut av att vara här.

I går eftermiddag mötte vi upp med Disa och Emma vid The 9/11 Memorial (det som tidigare kallades ”Ground Zero”). Vi fick en oerhört initierad och värdig guidening av en man som var i byggnaden när det första planet träffade det norra tornet på morgonen den 11 september 2001. Han berättade om hur han efter det att det andra planet träffat det södra tornet klädde om till badkläder och tog sig ner till Hudson River för att simma över till Jersey. ”Jag måste lämna ön,” var hans enda tanke.

Att se hur Freedom Tower (det inofficiella namnet kommer från att det är 1776 fot högt) tornar upp intill minnesplatsen känns ganska märkligt. Kommersialismen restaurerad. Men de så kallade ”Reflecting Pools” som byggts på de platser där tornen stod var otroligt vackra. Vattnet faller först ner i en stor bassäng och sedan ner i en mindre, till synes bottenlös, avgrund i mitten (se länken).

Men det som berörde oss mest var nog ändå det så kallade ”Survivor Tree”. Det är ett träd som grävdes ut med rötter och allt ur rasmassorna 2001. Det bussades då bort till en park i Bronx där det fick växa till sig. För ett par år sedan åkte det så med poliseskort ner till minnesplatsen där det nu står. En påminnelse om att livet trots allt går vidare. 

Metropolitan

DSC_0643Det är torsdag kväll i Brooklyn. Vi börjar sakta komma in i vardagen här. I går kväll kom Disa och Emma till stan. Just nu är de och Elise inne på Manhattan och shoppar medan jag och Sally häckar i lägenheter i Williambsurg. Vi lyssnar på Welcome Wagon (Vito Aiutos band), dricker kaffe från kafét Variety (med den oförglömliga sloganen ”Where Baristas go to Die”) och leker med vår styvkatt, Pippi.

New York är inte direkt barnvänligt och de senaste dagarna har vädret bjudit rejält med motstånd. Trots det har vi ändå gjort roliga grejor. I går tillbringade vi en dryg timme på det storslagna Metropolitan Museum of Art.

Det bästa med att gå på stora konstmuséer är att man fastnar framför verk som inte får plats i de konsthistoriska introduktionsböckerna. Samtidigt rusar man förbi Van Dyck och Rembrandt för att de tyvärr inte ger en någonting. Med Sally är det särskilt roligt eftersom hon enbart intresserar sig för djur och månar. Vi kunde enas om att Edgar Degas hästar är storslagna.

I går fastnade vi annars framför den här tavlan av Jules Bastien-Lepage från 1879 som föreställer en av Jeanne d’Arcs uppenbarelser. Visst är den otrolig?

Peace out.

Presence, not Presents

DSC_0559I dag har jag min första riktiga arbetsdag. Sitter i FN:s arkiv på Upper East Side. Det låter mycket mer extravagant än vad det faktiskt är. Men jag får mycket gjort så jag är än så länge väldigt glad att jag inte slutade leta efter den där dörren med en liten liten skylt där det står UN Archives.

I går gick på högmässa i Resurrection Williamburg. Det är presbytariansk kyrka som består av unga människor i sotarmössor och med take-away-latte-koppar i kyrkbänkarna. Vi själva hade införskaffat Cappuccinos med sojamjölk från ett känt vegankafé som ligger någon gata därifrån vi bor (se bilden), så vi var helt rätt.

Kyrkobesöket var otroligt kallt, men väldigt inspirerande och uppbyggligt. Man kan lyssna på pastor Vito Aiutos predikan här. Huvudbudskapet var att det finaste vi kan ge varandra inte är presenter utan vår närvaro. ”Presence, not Presents”.

På eftermiddagen åkte vi över till Manhattan. Vi träffade Andrea i Chinatown och åt extremt goda dumplings på en liten restaurang på Mott St.

Väl tillbaks i Brooklyn slocknade hela familjen strax efter klockan 20.

Santos Anne

Lördagkväll i Brooklyn. En granne har precis börjat lira saxofon en våning upp. Som tur är låter det riktigt bra.

I dag har vi åkt rutschkana och rullat oss i snön i en närbelägen park, käkat sen lunch med Alexis och Stephen på Santos Anne, för att sedan avslutat dagen med att bada badkar.

I morgon ska vi gå till en tvättäkta Hipster-kyrka här i Williamsburg. Sedan ska vi förmodligen luncha i Chinatown.

Avhandlingen kan vänta.